Skottdagen 29 februari 2008 - en extra dag

Dagarna före skottdagen, 27 och 28 februari är varje år speciella dagar då jag föddes den enligt uppgift kallaste natten ’i mannaminne’, 27 februari, sedan kan läsaren själv ta’ reda på vilket år det var så kallt! För att underlätta matematiken vill jag tillägga att vi i familjen dagen efter min 40-årsdag fick vår andra dotter, alltså 28 februari. Hon är idag ---, nej, det trodde Du bara, då skulle det bli alltför lätt! En värdefull 40-årsgåva var det i alla fall - den finaste man kan få!

Och nu över till skottdagen 29 februari.

Julius Ceasar lät skapa en fungerande fast kalender år 46 före Kristus - den julianska kalendern. I den bestämdes att skottdagen skulle vara den 24 februari och att vart fjärde år skulle månaden februari ökas med en dag d.v.s. ha 29 dagar. Så förblev det även då kalendern reviderades under påven Gregorius tid och 10 dagar togs bort. Nyheten 1582 var så viktig att den ändrade kalendern fick påvens namn. Viktigast var undantaget från den julianska regeln att stoppa in en extra dag vart fjärde år. Årtusenden, som ej var delbara med 400, skulle slippa skottdag. Alltså inte 1900 men däremot 2000. Den nya Gregorianska kalendern gick rätt efter årstiderna, men under 1600-talets stridigheter i Europa ville inte alla följa påven. Sverige gjorde ett försiktigt försök genom att utesluta skottdagen år 1700 men envåldshärskaren Karl den XII beslöt att Sverige fr.o.m. 1712 skulle återgå till den julianska kalendern. Först 1753 övergick Sverige till modern – gregoriansk - tideräkning. I det årets almanacka följs 17 februari av 1 mars. (Detta är mycket viktigt att tänka på i släktforskningssammanhang!)

År 2000 ändrades den gamla seden att låta 24 februari vara skottdag till den mer europeiska vanan att låta den 29 februari representera skottdag.

I mitten av 1800-talet kom seden - skämtet - att kvinnor får fria under skottår – eller bara på skottdagen till Sverige. Som ett led i borgligt flirtande blir seden under en period otroligt populär. Omkring 1900 och några årtionden framåt säljs t.o.m. vykort på temat "Akta dig karl. Det är skottår". Flickor ordnar skottårsbaler och soaréer och skriver inbjudningar och skälmaktiga anonyma brev – gärna på vers - till sina uppvaktande kavaljerer och till äldre inbitna ungkarlar. Vanligtvis stannade det vid att en flicka tog mod till sig och bjöd upp till dans. Frieriet var trots alla skämt ett mannens privilegium så länge en kvinna varken kunde försörja sig eller göra anspråk på ett fullgott liv som ogift. 1944 skickade Nordiska museet ut en frågelista om skottår. Av de svaren framgår att "flirtseden" redan då verkar vara i avtagande. Skämtsamma kort skickades visserligen fortfarande. På ett står det "Möt mig bakom ladan kl. 9, så jag får lätta mitt hjärta. Ida" Sedan låg säkert några där bakom ladan och spanade om karln´ skulle dyka upp eller ej.
(Nordiska muséet)

/Läs vidare i Wikipedia under ’Skottår’/

Att den 29 februari är något udda eller sällsynt kan väl ingen säga emot och den har också fått en egen dag för de som drabbats av sällsynta sjukdomssymptom!

Vad hände då en dag som denna udda dag - bland annat!

Jo, 29 februari 1928 invigdes den då så viktiga järnvägslinjen som förband Arvika med Mellerud. Här bifogas en bild från den högtidliga invigningen när DVVJ:s invigningståg gjorde uppehåll vid Blomskogs station, en station jag vid flera tillfällen åkt till och från under ca 10 års tid sedan jag träffade min värmländska hustru och innan bilen gjorde inträde i mitt och familjens liv 1960. Jag tror inte att det var lika stor uppslutning då sista rälsbussen passerade den nu nedlagda stationen, som vid invigningen!

Förra året besökte jag av nostalgiska skäl järnvägsstationen vid besök på pastorsexpeditionen i Blomskog (släktforskning). Det var en minst sagt beklämmande syn med igenväxta spår och helt förslummad omgivning! Denna lilla station på en populär järnvägslinje var 'då' en metropol med ankommande och avgående tåg med förbindelse till storstaden Göteborg, som fick ta' emot så många värmlänningar. Min hustru var en av dem.

En KÄNSLA av vår 2008-02-27

Vad kan fågelsång och sandaler ha gemensamt med

vintergäck, snödroppar och krokus?

Jo, de ger tillsammans förebud om en annan årstid än den vi egentligen INTE haft - ännu - här på västkanten - VINTERN.

En välbehövlig promenad på ca ½ timma UTAN REGN får en att upptäcka mer än under en lång bilresa! Man upplever naturen på ett genuint sätt i olika dimensioner och känner att den annalkande våren ännu är lite’ avlägsen när man känner temperaturen kyla ner fingrarna men ovan nämnda attribut ger ändå en försmak av den tid vi alla längtar efter - VÅREN.

Freden i Roskilde 26 februari 1658 - mycket viktig fred!

Den 26 februari 1658 slöts ”Freden i Roskilde”,som innebar fred mellan Sverige och Danmark-Norge.

Sverige fick då, för 350 år sedan, landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Jämtland Redan sommaren samma år utbröt kriget igen och avslutades först i och med freden i Köpenhamn 1660. (Idag är Bornholm åter danskt men det är en annan historia).

Paragraf 9 i fredsöverenskommelsen tillförsäkrade invånarna i de erövrade landskapen att de skulle få behålla sina gamla privilegier, friheter, lagar och sin kyrkoordning, något som bröts mycket snart i och med försvenskningen.

Släkthistoriskt är årtalet 1658 mycket intressant i och med att det går att spåra anor till den tiden och släktforskaren måste därför komma ihåg att vissa idag svenska landskap då - för 350 år sedan - tillhörde annat land, ex Bohuslän och Blekinge varifrån bland andra jag har anor i min släkt.

Av denna kort propå framgår (väl) tydligt att släktforskning är mycket, mycket mer än att fylla tomma rutor med namn och data på personer!

*Selma' som sedel kom 920224 - idag oumbärlig!

Denna dag, 24 februari 1992, fick vi en ny valör på sedel, en ’tjuga’ eller ’selma’ som den senare kom att kallas. Här nedan följer lite’ intressanta fakta om sedeln ifråga och har Du kanske inte lyckats läsa den pyttelilla mikrotexten på sedeln så finner Du den här. Att sedeln sedan har en stark anknytning till Värmland gläder mig mycket då min hustru kom därifrån, "--- så vet jag att aldrig Du dig ångrar." (ur Värmlandsvisan)

20-kronorssedeln gavs 1992 ut i en blå, något större variant. Denna sedel med måtten 72 x 130 millimeter blev ogiltig den 1 januari 2006. Se länk till pressmeddelandet "Information med anledning av riksdagens beslut att vissa äldre sedlar och mynt blir ogiltiga" nedan.

Den lila, något mindre sedeln introducerades 1997 och kommer även fortsättningsvis att vara lagligt betalningsmedel.

1. Porträtt av Selma Lagerlöf graverat efter ett foto från 1922. I bakgrunden syns en värmländsk landskapsbild.

2. Inledningen till Gösta Berlings saga från originalmanuskriptet.

3. Ett graverat hästekipage där Selma Lagerlöf själv är en av passagerarna.

4. Ett kort utdrag ur Gösta Berlings saga. Den vertikala mikrotexten beskriver det värmländska landskapet.

5. Avsnitt ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige när Nils flyger över Skåneslätten.

6. Bakgrunden med åkrar och fält består av olika maskinritade guillochemönster - fina linjer - som trycks i offset (plantryck).

Mått: 67 x 120 millimeter.

Huvudmotivet på 20-kronorssedeln är ett porträtt av författaren Selma Lagerlöf. Porträttet är graverat efter ett fotografi taget av Jaegers ateljé 1922. Selma Lagerlöf (1858-1940) fick nobelpriset i litteratur 1909 och var ledamot i Svenska Akademien från 1914. Hon är den första kvinnan som har avbildats på en svensk sedel.

På sedelns framsida finns inledningen till Gösta Berlings saga, hennes första roman. Inledningen är hämtad dels ur författarens originalmanuskript, dels ur den första utgåvan med anfang (större begynnelsebokstav). Handlingen utspelar sig i den värmländska bruks- och herrgårdsmiljö där hon själv hade djupa rötter.

I bakgrunden syns en stiliserad värmländsk landskapsbild av en skog och en sjö. Detta tema tas även upp i mikrotexten som löper längs med den högra kanten på sedeln:
"Sjön har sina källor ganska långt upp i norr och där är ett härligt land för en sjö. Skogen och bergen upphöra aldrig att samla vatten åt den. Strömmar och bäckar störta ned i den året om. Den har fin vit sand."
Denna text är tagen från Gösta Berlings saga. Mellanslag och skiljetecken är utelämnade i mikrotexten.

På framsidan finns även en graverad vinjett med ett hästekipage där Selma Lagerlöf själv är passagerare, samt ett kort utdrag från den första utgåvan av Gösta Berlings saga.

På sedelns baksida är motivet en grafisk tolkning av ett avsnitt ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, där Nils och Mårten gåskarl flyger över Skåneslätten.

STJÄRNOR ur tiden för idag 15 resp. 10 år sedan!

För idag 15 respektive 10 år sedan gick två av min tids stora skådespelare ur tiden, Irma Christenson (d. 21 februari 1993) och George Fant (21 februari 1998).

Irma Alexandra Christenson

född 14 januari 1915 i Hunnebostrand, Bohuslän, (i nuv. Västra Götalands län), död 21 februari 1993 i Stockholm. Skådespelare och har medverkat i ett otal filmer och även varit knuten till Dramaten.
1963 gästspelade hon i rollen Kristin tre gånger vid en svensk uppsättning av Miss Julie på Cort Theatre Broadway.

George Fant

född 1916-07-11 i Stockholm och dog i Stockholm 1998-02-21
Skådespelare (filmroller 1935-1997), teaterchef. Född Georg Fredrik Mikael Fant i Engelbrekts församling, Stockholm, död i Gustav Vasa församling, Stockholm.
Han arbetade på kontor efter realexamen och påbörjade teaterstudier 1935.
Fant gjorde ett 50-tal filmer och övergick senare till teatern.

Internet med all dess möjlighet saknade märkligt nog tyvärr foton av dessa båda att lägga in här på bloggen, tyvärr! Jag är ändå säker på att 'vi som minns' dessa båda kan 'se' dem framför oss ur minnet!

Etanoldrift - oanade POSITIVA konsekvenser!

TÄNK vad etanoldriften och alkolås i förening skulle kunna föra med sig - inte en bil skulle 'komma ur fläcken' och rattonykterhet blev 'ett minne blott' och DÄRTILL - miljöförbättringar man inte kunnat ens drömma om!

En tanke för våra super --- politiker, något att motionera om för att inte säga vilken MOTION alla skulle få genom att slippa åka bil och istället ta' till hästarna (apostlahästarna).

/Mer om de senare vid annat tillfälle/

Fet-tisdagen IDAG 5 februari 2008, semlans dag!

"Are you really going to eat that! YES!!!

10 seconds in the mouth,

10 minutes in the stomach and

10 years on the hips!

And it's worth it!"

Semlan ovan är från New York, Manhattan (ser inte RIKTIGT svenska ut) efter en förfrågan i US om vad semlor är. Efter provsmakning fälldes omdömet ovan och vi svenskar instämmer säkert - för egen del börjar jag (alltid) på måndag (att banta!).

NYÅR igen i Kina 7 februari 2008, råttans år!

London China town

Ungefär var 5:e person på jorden - och då tänker jag på alla kineser - firar nyår den 7 februari 2008 och går in i
Råttans år och lämnar därmed Grisens år. Denna högtid är i stort den enda kineser firar och det är 'stort ståhej' med kliniskt rena hus, god mat, presenter osv. Det är en verklig familjehögtid/-fest. Eftersom kineser finns över hela världen och ofta i stora städer med särskilda stadsdelar, China towns, firas också det nya året runt hela världen.