28 oktober - en för mig mycket betydelsefull dag!

"Frihetsgudinnan” överlämnades 28 oktober 1886 som en gåva från Frankrike till USA. Världsarv

”Frihetsgudinnan,” på engelska Statue of Liberty ("Frihetsstatyn"), är formellt "Liberty Enlightening the World", d.v.s. "frihet upplyser världen", står på Liberty Island i New Yorks hamn. Frihetsgudinnan invigdes den 28 oktober 1886 och var en gåva till USA:s folk från det franska folket som en symbol för de båda folkens vänskap till varandra. Genom åren har statyn även kommit att symbolisera frihet och demokrati. Amerikanska folket stod för grunden och sockeln, franska folket för själva statyn.
Frihetsgudinnan besöks av miljontals turister varje år.
Statyn ritades av skulptören Frederic Bartholdi och är utförd i kopparplåt över en järnstomme. Stommen designades av ingenjören Gustave Eiffel. Statyn föreställer en kvinna, med en strålande krona, iklädd fotsid dräkt och slaveriets kedjor under fötterna. Högra handen håller en fackla rest mot skyn och vänster hand en tavla med inskriften "July IV MDCCLXXVI" (4 juli 1776 - dagen då USA grundades, kolonierna i Amerika deklarerade sin frihet från Storbritannien). Statyn mäter 46 meter och är placerad på en 47 meter hög sockel av huggen sten. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan är hela 120 cm lång. Juni 1885 anlände statyn till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn.

Jag hade tillfälle att besöka New York och flög då helikopter över denna staty, en sann upplevelse.

En mindre version av den finns i Paris, och ännu en version (något större än den franska) står sedan år 2000 i Tokyo.”Frihetsgudinnan” överlämnades 28 oktober 1886 som en gåva från Frankrike till USA. Världsarv

”Frihetsgudinnan,” på engelska Statue of Liberty ("Frihetsstatyn"), är formellt "Liberty Enlightening the World", d.v.s. "frihet upplyser världen", står på Liberty Island i New Yorks hamn. Frihetsgudinnan invigdes den 28 oktober 1886 och var en gåva till USA:s folk från det franska folket som en symbol för de båda folkens vänskap till varandra. Genom åren har statyn även kommit att symbolisera frihet och demokrati. Amerikanska folket stod för grunden och sockeln, franska folket för själva statyn.
Frihetsgudinnan besöks av miljontals turister varje år.
Statyn ritades av skulptören Frederic Bartholdi och är utförd i kopparplåt över en järnstomme. Stommen designades av ingenjören Gustave Eiffel. Statyn föreställer en kvinna, med en strålande krona, iklädd fotsid dräkt och slaveriets kedjor under fötterna. Högra handen håller en fackla rest mot skyn och vänster hand en tavla med inskriften "July IV MDCCLXXVI" (4 juli 1776 - dagen då USA grundades, kolonierna i Amerika deklarerade sin frihet från Storbritannien). Statyn mäter 46 meter och är placerad på en 47 meter hög sockel av huggen sten. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan är hela 120 cm lång. Juni 1885 anlände statyn till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn.

Jag hade tillfälle att besöka New York och flög då helikopter över denna staty, en sann upplevelse.

En mindre version av den finns i Paris, och ännu en version (något större än den franska) står sedan år 2000 i Tokyo.

Från Frihetsgudinnan i New York till U 137 utanför Sturkö - vad har de gemensamt? - jo datum 28 oktober.
U 137 var en sovjetisk ubåt av whiskeyklass som gick på grund på Torumskär vid inloppet till Gåsefjärden utanför Sturkö i Blekinge skärgård. Grundstötningen inträffade 27 oktober 1981 men upptäckten av ubåten gjordes först dagen efter. En av dem som upptäckte ubåten var f ö en nära bekant till mig.

Andra inte mindre viktiga händelser:

Bill Gates - datorvärldens ’fader’ föddes denna dag 1955
Min hustru föddes 1929
Vi förlovade oss 1950 på min hustrus myndighetsdag (då 21 år)

”Den internationella Nalledagen”

Det mesta har sin förklaring eller får det vid något tillfälle. Begrepp som ”Den internationella Nalledagen”, som firas just idag den 27 oktober 2007 är ett sådant. Vad är det som ligger bakom detta firande och varför fortsätter firandet år efter år?
Historien bakom I n t e r n a t i o n e l l a N a l l e d a g e n, d e n 2 7 o k t o b e r 2007 är egentligen en vacker berättelse om en känslig president, väl värd att påminna sig:
Fjortonde november, 1902, åkte President Theodore "Teddy" Roosevelt till Mississippi för att avgöra en gränsdispyt mellan Mississippi och Louisiana. Väl där åkte gick han på en jakttur. De andra medlemmarna i jaktlaget hittade en övergiven björnunge och band den vid ett träd så att Presidenten skulle kunna skjuta den, men Roosevelt vägrade att skjuta den försvarslösa björnen. (President Teodor Roosevelt är nr 3 fr v. på den uthuggna bilden!) Nästa dag ritade politiska tecknaren Cliffors Berryman en teckning föreställde Presidenten som vägrade skada den hjälplösa björnen. Teckningen tände fantasin hos butiksägaren, Morris Michtom i New York som bad sin fru, Rose, att tillverka två stoppade plyschbjörnar för att hedra presidentens agerande. Paret Michtoms döpte nallarna till "Teddy's Bear" och placerade nallarna i skyltfönstret i deras butik.Samtidigt som Michtom's tillverkade deras "Teddy's Bear", år 1902, producerade ett företag från Giengen i Tyskland sin ledade björn. Det företaget hette Steiff. 1903 introducerade Steiff sin ledade björn på Leipzig Trade Fair. Medan Europeiska köpare passerade björnen ointresserat, visade en Amerikans köpare desto större intresse. Amerikanen som kände till trenden om "Teddy's Bear" i USA, placerade en order på 3.000 björnar. Slutet av det året steg ordern till 12.000. Michtoms kallade sin björn för "Teddy's Bear" och Steiff kallade sin för "Bar55PB." Begreppet "Teddy Bear" (utan "s") användes första gången i oktober 1906 av tidningen "Playthings magazine". Det blev snart den accepterade benämningen. Även Steiff använde snart detta ord för att beskriva sina björnar.Källa: Marianne Clay, Teddy Bear and Friends
Sedan många år firas Internationella Nalledagen 27 oktober (Theodore Roosevelts födelsedag) I USA och England, men sedan 1998 även på många av Nordens bibliotek

Barn är förtjusta i sina nallebjörnar och senare har också ’älsklingen’ mobilen benämnts ”Nallen”, vilket ju är ett gott betyg om en kär vän eller kär ’pryl’. Min egen nalle sedan barnaåren skickar jag med här till bloggen (högst upp) och dess klädsel är mina barns kläder som min nalle fått överta.

Dagens datum, 24:e oktober, en intressant dag.

Dagens datum, 24:e oktober, har genom tiderna alltid varit en intressant dag.

24:e oktober 1632, samma år som slaget vid Lützen, föddes i Holland en för många ännu helt okänd vetenskapsman, Antony van Leeuwenhoek. Jag har i mitt arbete haft kontakter med flera av hans enastående upptäckter och därigenom blivit väl förtrogen med denne genuine naturforskare och hans livsgärning.
I Wikipedia läser man bl a följande:
Antony van Leeuwenhoek, föddes 24 oktober 1632 i Delft i Holland och dog den 27 augusti 1723, han var en idog naturforskare. Ursprungligen manufakturhandlare, konstruerade han 1674 en enklare typ av mikroskop, idag benämnt som lupp. Han byggde cirka 400 mikroskop själv, och blev den förste som såg bakterier. van Leeuwenhoek upptäckte även blodkropparna, spermierna och musklernas tvärstrimmighet. (Den som ca 200 ¨år senare ’upptäckte’ bakterierna var Louis Pasteur i Frankrike)

Leeuwenhoek uppvisade även den verkliga strukturen av tandsubstansen, ögats lins, håret, epidermis samt hjärnan hos människan och de högre djuren, observerade ögats sammansatta byggnad, uppbyggnaden av insekterna samt undersökte olika trädslags vedbyggnad med mikroskopet. Den vid hans tid utbreda föreställningen att till och med högre liv, exempelvis loppan, uppkommer av sig själv ur damm eller förruttnelseprocesser bekämpades på det kraftigaste av Leeuwenhoek under uppvisande av många fall av dittills okänd verklig fortplantning. Han var sedan 1680 medlem av Royal society i London och sedan 1697 korresponderande ledamot av Académie des sciences i Paris. Sina iakttagelser offentliggjorde han dels, och huvudsakligen, i förstnämnda sällskapets "Philosophical transactions", dels även i det senares "Mémoires". Hans samlade skrifter utkom i sju band 1715-22, både på holländska och på latin.
(Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Leeuwenhoek, Antony van, och hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Antony_van_Leeuwenhoek

1929 24 oktober benämns Svarta torsdagen då den blev inledningen till Wall Street-kraschen.

1940 24 oktober kantrar en färja med trupptransport (svenska beredskapssoldater) i sjön Armasjärvi vid Övertorneå. Färjan transporterade ingenjörssoldater över sjön när den svåra olyckan inträffade. Sjön Armasjärvi är belägen 49 meter över havet. Sjön är känd för denna tragiska olycka, som inträffade 24 oktober 1940, då den överlastade färjan förliste. 17:45 kastade färjan loss, lastad med första och andra ingenjörsplutonerna från 23:e ingenjörskompaniet, totalt ungefär 104 man. När vågorna slog in över fören trycktes soldaterna bakåt och detta gjorde att färjan blev baktung. Soldater trycktes överbord eller hoppade frivilligt, många var inte simkunniga 46 människor omkom, 44 var ingenjörer, färjekarlen och hans bror.

Min svärfar var i närheten och skulle ha åkt över med en senare transport. Armasjärvi är finska och betyder kärlekssjön.

1945, 24 oktober, trädde FN-stadgan i kraft och det är till dess minne denna FN-dagen firas.
FN-stadganhittar Du på: http://www.un.dk/swedish/se_fn_pagt/se_pagt.htm

FN-stadgan, Förenta nationernas stadga, är den stadga som reglerar FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation.

Den tillkom 26 juni 1945 i San Francisco då FN bildades, och trädde i kraft 24 oktober samma år. Till stadgan hör även Stadgan för Internationella domstolen. I stadgan finns FN:s ändamål, grundsatser och syften, Huvudorganens regler och uppgifter, och olika bestämmelser som medlemsländerna förbinder sig till.

FN:s stadga inleds med: ”Vi de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel”…

1945 24 oktober avrättades den norska politikern Vidkun Quisling för sitt svek mot Norge under tyskarnas tid 1940-1945.
Vidkun Abraham Lauritz Jonssøn Quisling, var utbildad norsk officer och politiker. Han ställde sig på ockupationsmaktens sida under andra världskriget och blev en därigenom en förrädare och överlöpare. ”Quisling” blev därefter ett begrepp för personer som han som svek sitt fosterland för annat lands räkning. Han avrättades nattetid på Akershus fästning i Oslo.

20 oktober - Sankt Pauls-katedralen i London

I lördags för 399 år sedan (20 oktober 1708) var bygget klart och inte vilket bygge som helst, nej den idag så välkända St. Paul's Cathedral i London. Bygget påbörjades 1675 och efter alla dessa 33 byggnadsår kunde katedralen visas upp för ’världen’, det dåtida London. Idag är denna katedral ett ’måste’ för alla turister med London som mål. Arkitekt var Sir Christopher Wren, en mycket flitigt anlitad arkitekt på den tiden och mästare till ett otal kyrkor och flera offentliga byggnader. Han ligger begraven i S:t Paul's och på hans epitafium står orden: "Si monumentum requiris, circumspice" (om du frågar efter hans minnesvård, se dig omkring). Hur rätt är inte detta ’se dig omkring’ och vart Du tittar ser Du Wrens mycket storslagna byggnadsverk.

St Pauls-katedralen byggdes på platsen för den medeltida katedral som förstördes i den stora branden i London 1666. St Pauls är norra Europas största kyrka. Wren fick i uppdrag att "utarbeta en ståtlig och ädel konstruktion, lämpad för alla dess ändamål samt för stadens och nationens rykte". Och visst har St Pauls fullgjort detta uppdrag, ”--- fyllt alla dess ändamål ---” och givit London och England ett världsomfattande rykte.

I denna katedral finns Storbritanniens tyngsta kyrkklocka, den väger 16 ton.
Hela kyrkan kostade 1 167 474 pund sterling.

Katedralen var som så många andra kyrkor riktmärken för bombflyget under andra världskriget och klarade sig därför relativt oskadade vid förekommande bombraider såsom ‘blitzen’ över London och likaså bombningen av Köln (Kölnerdomen), en mycket trolig orsak till att dessa enastående byggnadsverk finns kvar.

Katedralen som byggnadsverk är enastående och väl värd ett besök vid Din nästa Londonresa!

Filmen "Djungelboken" 40 år ...

TÄNK - idag för 40 år sedan, 18 oktrober 1967, hade filmen Djungelboken sin amerikanska premiär - 40 år och fortfarande en ’kändis’. Vi är nog inte många i Sverige som inte sett filmen och än färre som inte känner till den. Säkert minns du att pantern Bagheera hittade en nyfödd pojke som växte upp hos en vargfamilj.

WIKIPEDIA beskriver handlingen så här:
”Den nyfödda pojken Mowgli hittas av pantern Bagheera i djungeln och växer upp hos en vargfamilj. När Mowgli är 10 år beslutar vargarnas råd att han skall föras ut ur djungeln till människobyn. Anledningen är att tigern Shere Khan har kommit tillbaka till den del av djungeln där de befinner sig. Bagheera tar på sig uppdraget att föra Mowgli till människobyn. Men Mowgli rymmer och råkar stöta på livsnjutaren Baloo och inget blir sig likt igen.”

Vidare säger WIKIPEDIA att ”Filmen bygger fritt på den engelska författaren Rudyard Kiplings ungdomsbok Djungelboken (The Jungle Book) utgiven 1894. Boken innehåller löst episodiska berättelser från Indien varav de mest berömda handlar om pojken Mowgli, som uppfostrats av vargar och undervisas av livsnjutaren björnen Baloo och pantern Bagheera i djungellivets skola.”

I Sverige fick den premiär 9 december 1968 på biografen Rigoletto i Stockholm. Närvarande vid premiären var bland annat kung Gustaf VI Adolf och detta innebär ju att Du verkligen är eller varit i kungligt sällskap när Du ser eller sett filmen!

En undersökning som gjordes under hösten 2005 visade att Djungelboken är den mest sedda filmen på bio i Sverige med över 4 miljoner besökare

Varannan person i Sverige har alltså sett FILMEN förutom alla som sett den på video i hemmen - en stor klassiker och en glad historia med skön musik - tack för denna film Disney!

Ett uppmuntrande och glädjande besök ...

På förmiddagen ringde någon på dörrklockan och då jag öppnade dörren såg jag ingen person men en bärkasse med en vacker begonia i - MEN - så kom då givarna tillbaka när de hört mig öppna dörren. En vacker blomma med kort enligt ovan från två kvinnliga vänner sedan många år - ett i Sanning glädjande besök!

”Lång dags färd mot natt”

Utan annan jämförelse med Eugene O’Neills pjäs än titeln vill jag nämna om ett sjukhusbesök i förrgår, förorsakat av att min i Tyskland skadade och skickligt opererade vänstra armbåge skulle först röntgas och senare visas upp för ortopedläkare, tid 13.00 respektive 13.30.

Jag har haft glädjen och förmånen att alltid vara frisk och kunde knappast föreställa mig hur svåra de enklaste saker kan bli med endast en arm/hand o hur besvärande denna gipsade del av kroppen kunde vara. Jag hade ju blivit medveten om att ALLT tar längre tid och startade därför med att klä på mig ca 7.30 för att vara klar omkring 2 tim. senare. De enklaste saker som att ta av och på strumpor GÖR man ju bara men inte nu, nej, ett helt ’företag’ för att inte tala om att ta på skjorta och knäppa knapparna och att därtill också få på sig ett par byxor OCH knäppa knappen i midjan och dra till livremmen, vardagsting som ingen ens tänker på i en normalsituation utan bara gör. NU däremot, oj - oj - oj!

Jag åt lite sen frukost och hämtades av min son 12.00 för att var på sjukhuset i god tid. I anslutning till parkeringen funderade vi på tidsåtgången och enades om att 3 timmars parkering skulle räcka!

Vi var på plats i god tid och han ta’ en fika innan röntgenbesöket och efterföljande läkarbesök. Skadan på armbågen hade opererats och den tyska läkarkollegan fick beröm för sitt arbete, gips och stygn (30 st.) togs bort och jag kände en verklig lättnad i dubbel bemärkelse. Denna del av sjukhusbesöket låg ’före’ programmet i tid MEN så hade en svullnad uppstått på vänster ben som följd av fallet vid påkörningen och läkaren tillfrågades. Det såg inte bra ut och för utreda om propp uppstått sändes jag - nu i rullstol - åter till ’röntgen’ där ultraljud gjordes för att upptäcka/utesluta proppbildning.

Resultatet av undersökningen här var bra MEN för att inte ’försvinna ur systemet’ måste jag till akutintaget och ’kanske’ möta en ’medicinare’ där? Till akutintaget kördes jag i rullstol ca 15.30 och anvisades att sitta ner och vänta på att bli uppropad. Det började suga i maggropen på både min son och mig och då sjukhusets kafetéria stängde 17.00 började vi fundera på något att äta men visste inte om vi vågade lämna mottagningen. Min som fråga i inskrivningen och vi skulle ’nog’ hinna, i annat fall skulle jag komma in ’i kön’ när vi var åter efter fikabesöket. Det blev varsin paj och det smakade förträffligt, vilket absolut inte kan sägas om Pressbyråns usla kaffe senare på kvällen. Jag hann också hämta ut två mediciner före 17.00 då sjukhusapoteket stängdes. 17.00-slaget passerades med mycket god marginal och 19.30 bad jag min son höra efter om vi kanske kunde återkomma under morgondagen istället? Detta resulterade i att jag fick visa upp benet för sköterskan och då hon fick se detta ville hon inte ’släppa hem’ mig utan jag skulle invänta läkaren. Väntan fortsatte med uselt kaffe ett par gånger och just då min son skulle ringa anhöriga o tala om att vi inte försvunnit helt i ’apparaten’ blev jag inropad! - strax före 20.00. På undersökningsrummet fortsatte väntan men jag uppfattar varje sådan väntan som ett tecken på att det måste finnas de som är i än bättre behov av vård = att jag inte är så dålig (som jag själv tror). Prioritering sker ju efter olika omständigheter och på ett akutintag måste ju prioritering mera bygga på biologisk ålder än verklig sådan och jag är bortsett från skadan fullt frisk. Här undersöktes hjärta och lungor och ett antal prover togs. När läkaren kom var vi helt ’överens om’ att jag skulle behöva antibiotika för mitt svullna ben o här började ett annat apoteks stängningstider göra sig påminda o jag sa’ och hoppades att vara ute från sjukhuset så att jjag skulle kunna hämta ut medicinen före denna tidpunkt! NIX, tagna prover var inte utvärderade MEN jag skulle få antibiotika i dropp innan hemgång men ’det tar ca 1 timma’. Nåväl, nu börjar timmarna inte betyda så mycket och en timma mer eller mindre - vad gör väl det?

Kaffeautomaten pajade under kvällen och det ’sista’ téet fick jag på undersökningsrummet av personal på mottagningen som sånär börja ta’ mig för en anställd eftersom skift efter skift såg samma personer där, min son och mig!

23.50 var det tid för hemgång men då var P-huset stängt o måste låsas upp av vaktpersonal.

Och nu åter till rubriken, ”Lång dags färd mot natt”, det besök som beräknats till max 3 timmar blev sammanlagt 11 timmar!

Nu återstår en ännu längre dags färd ---, nämligen att öva upp min vänstra arm så att vardagssysslor inte skall behöva ta’ ’hur lång tid som helst’. I denna situation är jag dock oändligt glad att det inträffade inskränkte sig till en knäckt armbåge!

Jag börjar på måndag ........

---- ja, det var min fasta föresats IGÅR, måndag, att 'börja' min viktnedgång. Iofs blev det också så helt ofrivilligt då jag hade ett ca 2 timmars avtalat besök på sjukhus efter i utlandet inträffad olycka. Besöket skulle börja med röntgen 13.00 o läkarbesök 13.30 o detta klaffade 'till 1000', tom så väl att 'vi' låg lite' före i tid.

Min skadade och återställda v. armbåge hade också genererat en svullnad i v ben o detta 'måste vi titta på', vilket också skedde.

Åter till röntgen och nu för ultraljudsundersökning betr. ev blodproppar men sådana fanns dessbättre inte. Vidare till akutintaget för att inte 'försvinna i systemet'. Här blev väntan lång och därmed också en bra start på bantarperioden. Mat hade ju inte medförts och det blev mest kaffe men ändå en rätt god paj av något slag o så kaffe igen o igen o igen tills det äntligen blev tid för hemgång strax före midnatt från att ha kommit in till sjukhuset 12.30.

Jag 'började' alltså 'på måndag' och det började ju egentligen ganska bra med ca 3 kg gips borttaget + mindre mat än vanligt o därmed en viktnedgång på ca 4,5 kg.

Nu måste jag hålla noggrann koll på vågen för med denna hastighet kan jag helt försvinna utan att ens veta om det! Nåväl, jag slipper ju inte 3 kg gips varje dag förstås ---.

Mitt träningsprigram för v. arm och armbåge påverkar inte vikten vad jag tror o jag måste därför också träna andra delar av kroppen + att jag bör äta lite' mindre. Mina dagar på det tyska sjukhuset bäddade för en viktuppgång med de både rikliga och goda måltider jag serverades + total avhållsamhet från rörelser.

Nu är jag på väg att leta fram 'hurtbullen' inom mig för att släppa loss lite av min övervikt för sådan är det ju - mitt BMI pekar tydligen på det. Viktkurvan vill jag inte vare sig glädja eller oroa någon med men då jag nått matchvikt/idealvikt lovar jag nämna om det.

"Mens sana in corpore sano" - En sund själ i en sund kropp.