Heinrich Heine - kanske Tysklands främsta författare

Christian Johann Heinrich Heine, föddes 13 december 1797 i Düsseldorf och dog 17 februari 1856 i Paris.
Heine är en av Tysklands främsta författare genom tiderna och, känd för sin skarpa ironi. Den resulterade i att han fick många fiender. Preussen och Tyska förbundet beslöt med ett par års mellanrum (1833 resp 1835) att förbjuda Heines verk (se citat nedan). Heines skrifter var också förbjudna i Tyskland under den nazistiska tiden och brändes på bål. Ett av citaten som möjligen kan orsakat förbuden ovan var detta:
"Varhelst man bränner böcker kommer man förr eller senare också att bränna människor."

(”Dort wo mann Bücher Verbrennt, verbrennt man auch am Ende Menschen”---”Where one burns books, in the end, one will also burn people.”)
Ingen visste då hur rätt Heine fick i detta uttalande!

(Han var själv jude men övergick till kristendomen).

Många av Heines dikter har tonsatts av kända mästare. Kärleksdikterna är skenbart romantiska, men har även de en ironisk underton.

Harry Heine var namnet hans föräldrar gav honom vid födseln och han studerade juridik. För att öka sina chanser till en anställning inom det juridiska arbetsområdet lät Heine döpa sig och antog förnamnen Christian Johann Heinrich. Företaget "Harry Heine & Co." gick dock i konkurs, då Harry hellre sysselsatte sig med diktkonst. Han betraktade dopintyget som "entrébiljett till den europeiska kulturen” och flyttade till Paris 1831. Tre år senare träffade han franska Eugenie Crescentia Mirat (som han kallade Mathilde Heine återsåg sitt hemland bara två gånger.
Heinrich Heine led under många år av en oidentifierad åkomma. Han var nästan helt förlamad i åtta år. Heine avled 1856 och fram till sin död behöll han sin intellektuella klarhet och skärpa.

Ett annat något kryptiskt men mycket ironiskt citat av honom är: ”Vi är alla nakna under kläderna!”. Heine menade med detta sanna konstaterande att ALLA hade samma värde och att INGEN hade något att skryta med mer än någon annan. Vi säger idag att ”Kläderna gör mannen” och förstår därmed att mycket av livet är ett skådespel där vi alla spelar en roll.

Ett av hans storverk är dikten om fäderneslandet - das Vaterland!
Ich hatte einst ein schönes Vaterland.
Der Eichenbaum
Wuchs dort so hoch, die Veilchen nickten sanft.
Es war ein Traum.
Das küßte mich auf deutsch, und sprach auf deutsch
(Man glaubt es kaum,
Wie gut es klang) das Wort: »Ich liebe dich!«
Es war ein Traum.
I once had a beautiful fatherland.
The oak
Grew there so high, the violets gently nodded.
It was a dream.
It kissed me in German, it spoke in German
(One can hardly believe it,
It sounded so good) the phrase: "I love you!"

It was a dream.

En byst av Heine finns i Walhalla 10 km

öster om Regensburg o de som åkt

Autobahn mot Österrike har inte kunnat undgå att se denna mäktiga byggnad t.v. intill Donau.

Statyer av Heine finns i bl Berlin, Düsseldorf och New York.
Heine är väl värd att läsas och bör ingå i den självklara författarskara man bör känna till något om!