Dagarna före skottdagen, 27 och 28 februari är varje år speciella dagar då jag föddes den enligt uppgift kallaste natten ’i mannaminne’, 27 februari, sedan kan läsaren själv ta’ reda på vilket år det var så kallt! För att underlätta matematiken vill jag tillägga att vi i familjen dagen efter min 40-årsdag fick vår andra dotter, alltså 28 februari. Hon är idag ---, nej, det trodde Du bara, då skulle det bli alltför lätt! En värdefull 40-årsgåva var det i alla fall - den finaste man kan få!
Och nu över till skottdagen 29 februari.
Julius Ceasar lät skapa en fungerande fast kalender år 46 före Kristus - den julianska kalendern. I den bestämdes att skottdagen skulle vara den 24 februari och att vart fjärde år skulle månaden februari ökas med en dag d.v.s. ha 29 dagar. Så förblev det även då kalendern reviderades under påven Gregorius tid och 10 dagar togs bort. Nyheten 1582 var så viktig att den ändrade kalendern fick påvens namn. Viktigast var undantaget från den julianska regeln att stoppa in en extra dag vart fjärde år. Årtusenden, som ej var delbara med 400, skulle slippa skottdag. Alltså inte 1900 men däremot 2000. Den nya Gregorianska kalendern gick rätt efter årstiderna, men under 1600-talets stridigheter i Europa ville inte alla följa påven. Sverige gjorde ett försiktigt försök genom att utesluta skottdagen år 1700 men envåldshärskaren Karl den XII beslöt att Sverige fr.o.m. 1712 skulle återgå till den julianska kalendern. Först 1753 övergick Sverige till modern – gregoriansk - tideräkning. I det årets almanacka följs 17 februari av 1 mars. (Detta är mycket viktigt att tänka på i släktforskningssammanhang!)
År 2000 ändrades den gamla seden att låta 24 februari vara skottdag till den mer europeiska vanan att låta den 29 februari representera skottdag.
I mitten av 1800-talet kom seden - skämtet - att kvinnor får fria under skottår – eller bara på skottdagen till Sverige. Som ett led i borgligt flirtande blir seden under en period otroligt populär. Omkring 1900 och några årtionden framåt säljs t.o.m. vykort på temat "Akta dig karl. Det är skottår". Flickor ordnar skottårsbaler och soaréer och skriver inbjudningar och skälmaktiga anonyma brev – gärna på vers - till sina uppvaktande kavaljerer och till äldre inbitna ungkarlar. Vanligtvis stannade det vid att en flicka tog mod till sig och bjöd upp till dans. Frieriet var trots alla skämt ett mannens privilegium så länge en kvinna varken kunde försörja sig eller göra anspråk på ett fullgott liv som ogift. 1944 skickade Nordiska museet ut en frågelista om skottår. Av de svaren framgår att "flirtseden" redan då verkar vara i avtagande. Skämtsamma kort skickades visserligen fortfarande. På ett står det "Möt mig bakom ladan kl. 9, så jag får lätta mitt hjärta. Ida" Sedan låg säkert några där bakom ladan och spanade om karln´ skulle dyka upp eller ej.
(Nordiska muséet)
/Läs vidare i Wikipedia under ’Skottår’/
(Nordiska muséet)
/Läs vidare i Wikipedia under ’Skottår’/
Vad hände då en dag som denna udda dag - bland annat!
Jo, 29 februari 1928 invigdes den då så viktiga järnvägslinjen som förband Arvika med Mellerud. Här bifogas en bild från den högtidliga invigningen när DVVJ:s invigningståg gjorde uppehåll vid Blomskogs station, en station jag vid flera tillfällen åkt till och från under ca 10 års tid sedan jag träffade min värmländska hustru och innan bilen gjorde inträde i mitt och familjens liv 1960. Jag tror inte att det var lika stor uppslutning då sista rälsbussen passerade den nu nedlagda stationen, som vid invigningen!
Förra året besökte jag av nostalgiska skäl järnvägsstationen vid besök på pastorsexpeditionen i Blomskog (släktforskning). Det var en minst sagt beklämmande syn med igenväxta spår och helt förslummad omgivning! Denna lilla station på en populär järnvägslinje var 'då' en metropol med ankommande och avgående tåg med förbindelse till storstaden Göteborg, som fick ta' emot så många värmlänningar. Min hustru var en av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar