VÄRLDSNJURDAGEN 13 mars 2008

Njurarna är mycket viktiga organ i vår kropp.

När kroppen förbränner föda så bildas avfallsprodukter, bland annat urinämnen. Dessa ämnen förs bort från kroppen när vi kissar och svettas. Urinen, bildas i kroppens båda njurar. Man kan säga att njurarna fungerar som kroppens reningsverk. En njure är formad som en böna, är ungefär lika stor som en knuten hand och väger ca 150 gram.

Allt blod som strömmar genom kroppen passerar njurarna. Under ett dygn passerar över tusen liter blod genom dina njurar. När blodet passerar genom njurarna rensas det från urinämnen och vissa salter. Blodet renas alltså, och det renade blodet går tillbaka till hjärtat. Det som blir över bildar urin, eller kiss.

I världen sker idag en stadig ökning av antalet individer med sviktande njurar, ofta som komplikation till diabetes, högt blodtryck och åderförkalkning.

International Society of Nephrology (ISN) och International Federation of Kidney Foundations (IFKF) instiftade därför världsnjurdagen (World Kidney Day) 2006. Torsdagen den 8 mars 2007 hölls den andra världsnjurdagen och den 13 mars 2008 hålls den tredje med fokus på sviktande njurar

Målsättningen med världsnjurdagen är att öka medvetenheten om kroniska njursjukdomar och deras starka samband med sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.

I samband med världsnjurdagen vill Svensk Njurmedicinsk Förening framhålla följande:
” 1) Kronisk njursjukdom är en ”tyst” och för många en okänd sjukdom. Kronisk njursjukdom/njurskada är vanligt och då den ofta inte ger några symtom förrän sent i dess förlopp är den ofta helt okänd under lång tid. Det är därför mycket angeläget att kartlägga hur många svenskar som idag har skadade och sviktande njurar.
2) Kronisk njursjukdom ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Tecken på njurskada (äggvita i urinen eller sänkt njurfunktion) är starkt kopplat till alla typer av hjärtkärlsjukdom.
3) Kronisk njursjukdom kan leda till total njursvikt. Obehandlad njurskada leder ofta till kronisk njursvikt med påtagliga komplikationer, behov av livsuppehållande behandling med konstgjord njure (dialysbehandling) och/eller njurtransplantation med stora samhällsekonomiska kostnader, och försämrad livskvalitet och stort lidande för många människor.
4) Viktigt att riskgrupper undersöks för tecken på njurskada. Viktiga riskgrupper är patienter med diabetes, högt blodtryck, njursjukdomar i släkten och/eller redan känd hjärtkärlsjukdom. I Sverige ingår ofta undersökning av njurskada vid rutinkontroller. Ett stort problem är att allt fler människor i Sverige får åldersdiabetes och har det utan att veta om det.
5) Behandling finns. Idag finns effektiva läkemedel för att skydda njurfunktionen (bra blodtrycksbehandling) och tydliga behandlingsmål finns. Det är dessvärre vanligt att dessa mål inte uppnås.
6) Förebyggande insatser och ökad forskning behövs. Det är väsentligt att kartlägga hur vanligt det är med njursjukdom i Sverige, och att finna förbättrade förebyggande behandlingsåtgärder mot allvarliga njurskador. För Svensk Njurmedicinsk Förening Styrelsen genom Björn Wikström, ordförande.”

De som har fungerande njurar bör ägna en tanke åt alla dem som inte har denna förmån. Eftersom vi har två njurar är de i vissa länder föremål för försäljning i samband med njurtransplantation och vi kan vara glada att leva och bo i del av världen där vi inte av ekonomiska skäl behöver sälja delar av vår kropp.