9 november 1989 meddelar efter stort internt tryck generalsekreterare Egon Krenz genom politbyråmedlemmen Günter Schabowski att gränspasseringar skall tillåtas till Västberlin, men gränsvakterna som inte informerats om nyordningen släpper igenom folk utan de restriktioner som planerats av statsledningen. I glädjeyran börjar berlinarna riva muren, och därmed är Östtysklands öde beseglat.3 oktober 1990 upphör Deutsche Demokratische Republik att existera som stat, och fem nya förbundsländer tillförs Förbundsrepubliken Tyskland.

Min familj och jag besökte bekanta i Berlin denna dag 1990, 3 oktober, och det var en fest utan like. TV visade bilder från centrala Berlin och den folkfest som pågick där – och överallt för övrigt! Vi tog oss in till centrum från den plats i västra Berlin nära gränsmuren där vi bodde och intressant var att mannen i familjen vi gästade hade arbetat vid tunnelbanan i Berlin, som administrerades från Östra Berlin men han hade som västberlinare inte varit där och när det var dags att åka tillbaka till centrum hittade inte han vägen medan min familj och jag såsom gäster fick visa vägen ’hem’. Vi hade som svenskar kunnat besöka såväl väst- som Östberlin lättare än västberlinare kunde göra. Det var tre svårighetsgrader och lättast var det för alla 1) icke tyskar med giltigt pass och då gick det smidigt att komma över vid Check point Charlie både som person och med bil. 2) Västtyskar hade det värre och de fick söka o vänta ca 1 vecka på svar medan 3) de som bodde i Västberlin kunde få vänta upptill 3 veckor (och då var det kanske inte lika intressant att göra denna resa).
var en skön känsla att kunna komma alldeles intill den och med hammare kunna knacka loss bitar av den och lägga dessa i en plastpåse för att visa upp hemma. Jag har fortfarande kvar ca halva bärkassen i mitt garage och skulle jag kunna sälja små bitar som man gjorde i Berlin och till samma priser skulle jag bli en förmögen person.Stora städer har alltid tilltalat mig och våra resor har nästan alltid inkluderat någon av dem och Berlin – ja, det är något speciellt med den staden, en stenöken egentligen men omgärdad av grönska och mina besök där har fått mig att känna mig ’hemma’. Museerna på Museum Insel är helt outstanding med original från bl a Babylon. ”Ich hab’ mein Koffer in Berlin verloren”.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar